Om
en anställd blir sjuk skall detta anmälas till arbetsgivaren. Arbetsgivaren
har enligt lag fullt ansvar för att betala ut sjuklön de första 14 dagarna
med 80 % av den lön som skulle utgått, med undantag för dag ett som räknas som karensdag.
Om en anställd skulle ha haft ett tillägg på lönen av något slag (t.ex.
ob-tillägg) ska arbetsgivaren under dag 2-14 även ge 80 % av den summa som
skulle utbetalats.
Från
den 15:e kalenderdagen övertar lag om allmän försäkring (Försäkringskassan)
huvudansvaret för ersättningen genom att ge s.k. sjukpenning,
vilken består av 77,6 % av förlorad inkomst. Tänk på att arbetsgivaren ger lön
och Försäkringskassan sjukpenning. Avdrag och ersättning ser olika ut då det
gäller månadslön eller timlön, men resultatet
80 % är det som gäller i båda fallen.
Sjuklön vid timlön
När man har timlön får man från arbetsgivaren ersättning dag 2-14 för de timmar som man skulle ha arbetat. Eventuella tillägg som skulle ha utgått ska ersättas med 80 %.
Sjuklön och sjukavdrag vid månadslön
Om en anställd med månadslön blir sjuk så ska avdrag göras för den tid personen är
borta. Vi kan inte göra avdrag för en som har timlön. Då utgår sjuklön, men
inte avdrag.
OBS! Tiden för dag 1-14 räknas alltid i timmar, även vid
månadslön.
Ett
vanligt exempel då det gäller avdrag vid månadslön är att man beräknar månadslön
x 12 och delar detta med veckoarbetstid x 52. Detta blir då avdrag per timma
under de första 14 dagarna. Avdrag kan endast göras på den tid man skulle ha
jobbat.
När
det sedan gäller ersättning, så tar man 80 % av avdraget och ersätter med per
timma av den tid man skulle ha jobbat. Ingen ersättning sker för dag ett som är
karensdag. Det finns avtal som reglerar avdrag och ersättning på annat vis.
Handels har i sitt avtal angivit att man först delar månadslönen med 166 för
att få fram en timlön.
Karensdag
Dag
ett räknas alltid som karensdag och ersättning skall inte utges. Tänk på att
karensdagen måste vara en arbetsdag. Hur kort en karens får vara bestäms ej av
lagen. Det är därför viktigt att företaget tar fram en policy som reglerar
detta. Om en anställd sjukskriver sig då endast 15 minuter av arbetsdagen
kvarstår, och företaget har satt en minsta karens på exempelvis en timma,
kommer nästa dag att starta sjukperioden och denna dag blir då karens.
Antalet
karensdagar är maximerade till 10 under en rullande 365-dagarsperiod. Det utgår
ingen ny karensdag vid återinsjuknande inom fem kalenderdagar från föregående
sjukperiod.
Bokföra
sjukfrånvaro
När en anställd har månadslön kan man givetvis vara smart och göra ett avdrag på 20 % vid sjukdom för dag 2-14, men man binder egentligen ris åt egen rygg.
När man efter årsskiftet vill ha statistik på hur mycket sjukfrånvaro företaget
haft och vad den har kostat blir den siffran svår att ta fram.
Se
nedanstående exempel:
Månadslön
20 000 - bokföringskonto 7210
Karens
8 timmar 100 % - 923 - bokföringskonto 7210
Sjukavdrag
32 timmar 20 % -738 - bokföringskonto 7210
Bruttolön
18 339 kr
I
ovanstående exempel går det inte via bokföringen att se vad sjuklön har kostat
företaget. Den bästa lösningen är att istället göra på följande sätt:
Månadslön
20 000 - bokföringskonto 7210
Karens
8 timmar 100 % - 923 - bokföringskonto 7210
Sjukavdrag
32 timmar 100 % -3 692 - bokföringskonto 7210
Sjuklön
32 timmar 80 % +2 954 - bokföringskonto 7280
Bruttolön
18 339 kr
Efter
arbetsgivarperioden från dag 15, ska arbetsgivaren göra anmälan till
Försäkringskassan. Med detta upphör även arbetsgivarens skyldighet att betala
sjuklön såvida det inte finns ett kollektivavtal tecknat som gäller för tjänstemän.
I de flesta kollektivavtal för tjänstemän finns en överenskommelse om att
arbetsgivaren betalar 10 % sjuklön från dag 15-90. Avdrag från dag 15 för
månadsavlönade sker med kalenderdagsavdrag, vilket betyder att formel för avdrag då blir månadslön x 12 dividerat med 365 vilket ger avdrag per
kalenderdag. Vid frånvaro hel månad blir avdraget på hel månadslön.
Exempel
kan se ut så här vid 30 dagars frånvaro:
Månadslön
20 000 - bokföringskonto 7210
Avdrag
dag 15-30 -10 520 – bokföringskonto 7210
Eventuell
sjuklön 10 % + 1 052 – bokföringskonto 7280
Bruttolön
10 532 kr
Vid
sjukdom längre än 90 dagar träder ITP in som även är en försäkring som gäller
vid långtidssjukdom.
Försäkringskassan
Försäkringskassan ger max ut en sjukpenning på 7,5
prisbasbelopp, vilket betyder att högsta ersättning ges på 7,5 x 44 000 = 330
000 kr. Om
man delar 330 000 kr med tolv månader så betyder detta att taket hos
Försäkringskassan ligger på 27 500 kr per månad vid sjukdom. Av detta
utgår 77,6 % i sjukpenning. Försäkringskassan ger ut 77,6 % sjukpenning
upp till taket på 7,5 prisbasbelopp vilket under 2012 betyder 27
500 kronor.
Vi
tar ytterligare ett exempel för dag 15-90 då kollektivavtal är tecknat och den
anställde är tjänsteman med en månadslön på 50 000 kr. För att det ska bli
lättare att hänga med i detta exempel så infaller sjukperioden dag 15-90
under en kalendermånad.
Månadslön
50 000
Avdrag
för månaden -50 000
Eftersom
den anställde tjänar mer än 7,5 prisbasbelopp och kollektivavtalet anger att personen ska ha 90 % av sin lön vid sjukdom blir arbetsgivaren
tvingad att fylla på det glapp som blir då Försäkringskassan har lagt ett tak
på sin sjukpenning.
Sjukpenning
från Försäkringskassan
27 500 x 77,6 % = 21 340 kr
För
att nå upp till 90 % av den anställdes lön, vilket motsvarar 45 000 kr, måste
arbetsgivaren skjuta till mellanskillnaden på 23 660 kr i sjuklön vilket ger
betydligt mer än 10 % då den anställde tjänar mer än 7,5 prisbasbelopp.
Sammanfattning för tjänstemän med månadslön
- Karensdag
utgår alltid från dag ett. Ha en policy för hur kort en karensdag får vara.
- Sjukavdrag
sker med beräkning i timmar från dag 1-14 för den tid som är schemalagd.
- Arbetsgivaren
ger ersättning med 80 % motsvarande avdraget
för dag 2-14. Sjukavdrag efter dag 14 sker i kalenderdagar.
Arbetsgivaren
gör sjukanmälan till Försäkringskassan från dag 15.
- Arbetsgivaren
ger sjuklön om kollektivavtal finns, dag 15-90 med 10 %
av lön upp till 7,5 prisbasbelopp. Den som tjänar mer än 27 500 per
månad har en lön över 7,5 prisbasbelopp och ska då utöver Försäkringskassan
sjukpenning få tillägg så att sjuklönen uppgår till 90 % av lön.
Kollektivanställda
Då
det gäller kollektivanställda med timlön så görs inget avdrag utan bara utbetalning
med 80 % av timlön och eventuella andra tillägg. Dock inte för dag ett som är
karensdag. Vid
sjukdom från dag 15 utgår ingen ersättning från arbetsgivaren. Den anställde
får då 10 % från försäkringen AGS (avtalsgruppsjuk) för dag 15–360
om kollektivavtal är tecknat eller om arbetsgivaren tecknat försäkring.
Läkarintyg
Vid
sjukdom som överskrider sju kalenderdagar ska den anställde utan uppmaning
redovisa ett läkarintyg för att få fortsatt sjuklön. En arbetsgivare får, om
det finns särskilda skäl till detta, begära ett läkarintyg från tidigare datum
eller från första sjukdagen.
Tänk
på att arbetsgivaren enligt lag inte behöver betala ut sjuklön till en anställd
som inte skriftligen har lämnat försäkran om att arbetsförmågan varit nedsatt
på grund av sjukdom. Ta fram en blankett och ha som policy att sjukförsäkran
skall vara skriftlig.
Viktigt att tänka på är även att du som jobbar med personaladministrativ verksamhet liksom
arbetsgivaren har tystnadsplikt om en anställds sjukdom och kan dömas enligt
brottsbalken om man bryter mot tystnadsplikten.
Om du som arbetsgivare har ytterligare frågor och funderingar kring
sjuklön och sjukpenning är du varmt välkommen att kontakta oss på GALPU. Du
når oss på 033 435 80 60 eller på info@galpu.se. Besök även www.galpu.se för
mer information